Ollie

Ciao, vet att jag varit grymt dålig på att blogga på senaste tiden men när man är ledsen så orkar man inte mycket. Och jag är inte en så engagerad bloggare så att jag prioriterar bloggen först. Har gråtit mig till sömns de senaste dagarna. Man förstår verkligen inte vad man har tills man håller på att förlora det. Jag skulle göra vad som helst för att få se farfar le sitt sneda leende en gång till. Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det. Alla roliga saker vi gjort. Varje sommar som vi var nere i Halmstad i hans sommarstuga. Varje gång han var förvånad över att vi åt så mycket varje sommar, han hade ju som vanlig köpt för lite mat. När vi gick och simmade på morgonen. Stranden på dagen och när han köpt weinerbröd till mig och simon när vi var små. När mina päron frågade vad vi ätit till lunch svarade han som om det vore helt självklart ett stort weinerbröd var. Alla fusk när vi spelade spel. Jag är så dålig på att prata om mina känslor. Jag bara gråter. Vet inte vad jag ska säga. Det blir bara tomt, jag får knappt någon luft och världen krymper.